Våra viktiga vänner bina Miljö – Ekonomi - Intresse
Här är drottningen, ser ni att de andra bereder väg för henne. Hon lägger upp till 2 000 ägg per dag efter att ha parat sig vid ett tillfälle. Det där biet som är knallgult har nog varit på besök i en maskros. Och titta, här föds ett litet bi precis, ser ni? Att sprida kunskap och medvetenhet om bin och vad deras pollineringsarbete gör för oss och naturen är en viktig del av vårt projektarbete. Dessutom placerar vi ut och sköter om bikupor. Vi får honungen som bikupan genererar – omkring 20 kilo per år – och bidrar till binas överlevnad.
– Vi gör det här eftersom bina är nödvändiga för vår egen överlevnad.
Det är tack vare biet som vi har mat på bordet. Inte bara honung, utan 76 procent av allt vi äter inom EU. Tre fjärdedelar av all vår mat har alltså kommit till tack vare binas pollineringsarbete. Utan denna lilla insekt skulle vi få klara oss på en diet som till största delen skulle bestå av ris, majs och olika sädesslag – växter som pollineras med vinden. Kött skulle troligen bli en dyr bristvara eftersom även djuren äter växter. Förutom de grödor vi äter så pollinerar bin även växter som är viktiga för vattenrening, markbindning och koldioxidneutralisering. Honungen som bina producerar är dessutom full av antioxidanter och vitaminer.
Man har räknat ut att vi skulle få skörbjugg inom fyra år ifall bin dör ut.
Biodling är nyttigt
Binas absolut viktigaste uppgift är att pollinera växter och därmed möjliggöra deras befruktning. Honungen är i sammanhanget biprodukt i dubbel bemärkelse. Det är brist på pollinerande insekter i den svenska naturen. Därför behöver den fler bin. Det är också brist på svensk honung. Vi måste importera stora mängder varje år.
Pollineringen ger fler blommor och kan bidra till att utrotningshotade växter lever vidare. Den ger även större skördar av frukt och bär. Inte bara i biodlarens trädgård utan också hos grannarna och i den omgivande naturen.
Tack vare att bisamhället övervintrar med tusentals bin i kupan kommer de igång med pollineringen i stor skala tidigt på våren.
Biodling är lönsamt
Biodling är en hobby eller näringsverksamhet som är lönsam både för dig och för naturen. Biodling går utmärkt att kombinera med många andra verksamheter. Pollineringen som bina bidrar till i Sverige beräknas vara värd flera hundra miljoner kronor. Med ett par bikupor vid t.ex. ett rapsfält kan skörden öka många procent. Ett bisamhälle i Sverige ger i genomsnitt 30 kilo honung per år.
Som biodlare kan du njuta av egen honung och har alltid en trevlig present att ge bort. Lokalt producerad honung är ofta lättsåld på marknader.
Biodlare kan också sälja sin honung i större kärl till olika grossister, såsom Svensk Honungsförädling AB som har ca 100 depåer landet runt, Landskapshonung mm.
Biodling passar alla
Biodling förknippades förr med äldre män med stora trädgårdar på landsbygden. Men du behöver varken vara pensionär eller man för att satsa på biodling. Faktum är att fler och fler av de nya biodlarna numera bor i villaområde och fler och fler är kvinnor. Ungdomarna blir också biodlare i ökande antal.Allt som krävs är intresse, en bit mark där du kan ställa dina bikupor samt ett förrådsutrymme till din biodlingsmateriel. Har du ingen egen tomt kan du höra med någon lantbrukare eller annan person efter en plats där du kan få ställa dina bikupor.
Kommunen kan också ha en markbit, där du kan placera dina bisamhällen. Biodlare är alla från dem som har ett par bisamhällen till dem som bedriver yrkesmässig honungsproduktion med flera hundra bisamhällen.
Biodlare är alla från dem som har ett par bisamhällen till dem som bedriver yrkesmässig honungsproduktion med flera hundra bisamhällen.
Biodling kan också bedrivas på deltid som komplement till annan näringsverksamhet, t.ex. inom turistnäringen.
Biodling är en fascinerande sysselsättning för alla som är intresserade av naturen. En verksamhet som ger mer än du anar.
Bisamhällets uppbyggnad.
Ett bisamhälle kan bestå av 60-80 000 individer, som samverkar på ett fantastiskt sätt för hela samhällets expansion och fortlevnad. Grunden i uppbyggnaden är vaxkakorna, som är sammansatta av sexkantiga celler på ett sätt, som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden använt material.
Cellerna byggs i olika storlekar beroende på dess användningsområde. Störst är de celler vari det skall matas upp nya drottningar - drottningceller. Drönarcellerna är också betydligt större än arbetsbicellerna. Dessa är vanligast och används även som förrådsceller för honung och pollen.
Drottningen börjar lägga ägg i mitten av samhället, där det är varmast. Efter hand utvidgas detta cirkelformade område med flera ägg. Cirklarna blir större och större samtidigt som drottningen fortsätter sin äggläggning även i angränsande vaxkakor. Området får efterhand formen av ett klot.
Äggen kläcks till larver. Cellerna förseglas med ett vaxlock varefter larven förpuppar sig.
Larver och puppor kallas av biodlaren för yngel.
Är det farligt?
Allergi mot bistick
1. Toxisk reaktion
Ibland händer det att man blir bistucken. Biets gadd med vidhängande giftblåsa sitter då kvar på stickstället och gift pumpas in under ca en minut. Denna kan då genast tas bort med en kniv eller med nageln, men klämmer man på blåsan går giftet in direkt i huden. Giftet innehåller flera biologiskt aktiva ämnen som påverkar kärltonus och permeabilitet med vanligen ofarlig svullnad och klåda som blir mest uttalad efter tolv till 24 timmar. Om man får många stick kan själva giftet ge en uttalad reaktion som liknar en allergisk reaktion. En vuxen människa tål flera tiotal stick utan att bli allvarligt sjuk. Blir man stucken i munnen eller halsen kan man bli så svullen att man får svårt att andas.
2. Allergisk reaktion
Med ökande antal sticktillfällen ökar risken att man utvecklar allergiantikroppar (IgE). Dessa sätter sig på ytan av celler (mastceller) i kroppen vilka innehåller histamin och andra retande ämnen. Nästa gång bigift kommer in i kroppen fastnar bigiftet på antikropparna och mastcellerna släpper fritt sina retande ämnen. Man kan då inom en halvtimme få klåda och utslag (nässelutslag) på andra delar av kroppen än just vid stickstället och i allvarligaste fall blodtrycksfall. En av hundra personer är allergisk mot getingar eller bin och det är ännu vanligare hos biodlare. Allergisk reaktion mot bin och getingar orsakar 2-3 dödsfall per år i Sverige.
3. Utredning av misstänkt allergi mot bistick
RAST- och pricktest visar om man har allergiantikroppar mot bigift. RAST-test är ett blodprov som analyseras på laboratorium. Pricktestet innebär att man placerar en droppe med bigift på underarmens insida och med en nål för in ämnet i huden. Storleken av rodnad reaktion avläses efter 15 minuter. Tiden det tog från bistick till utvecklande av symtom, samt vilka symtom man utvecklade är också av betydelse för värdering av hur allvarlig allergi man kan ha.
Magnus Alsterlund | Bikonsult