1. Varför är låga järnnivåer så vanliga?

Främst för att vi idag äter mindre av en diet som innehåller mindre järnrika köttkurser än våra hårt arbetande förfäder. Vi har också ett annat skönhetskoncept idag med en tunn kropp som ideal och därmed konsumeras mindre energi- och mineralrik mat.

Kvinnor som menstruerar i tre dagar eller mer behöver därför nästan alltid ett tillägg av järn för att kompensera för blodförlusten.

Andra riskgrupper är idrottare, växande ungdomar, gravid och lakterande.

Vuxna män lider sällan av järnbrist.

2. Vad händer när järnnivåerna är låga?

Du kan bli trött, ha koncentrationsproblem, dåligt hår och naglar och känner dig generellt svag. Lågt järnantal har också visat sig ha en negativ inverkan på inlärningsförmågan och den fysiska förmågan.

Järnstatus hos den gravida och de som planerar graviditet har en effekt på fostrets vikt. Till och med i sådan grad att det påverkar en persons hälsotillstånd under hela livet. Dessutom ökar upptaget av kadmium, vilket kan leda till osteoporos.

3. Vilka former av järn finns i dieten?

Det elementära järnet kallas organiskt eller hemjärn när det är bunden till proteinerna hemoglobin eller myoglobin, vilket är fallet i kötträtter.

Alla andra former av järn är oorganiska eller icke-hemjärn och det är när järnmolekylen är kelaterad eller bunden till exempelvis salter (som i grönsaker) stärkelse, citrater eller andra kemiska kompositioner som i de vanliga tillskotten.

Våra kroppar kan utnyttja båda formerna, men hemjärn är betydligt överlägsen både i upptag och tolerans.

4. Hur lagras järnet i kroppen?

Järn lagras, mestadels i levern, som ferritin eller hemosiderin. I ett blodprov berättar Hb-värdet hur mycket järn i form av hemoglobin som kroppen har tillgängligt för att transportera syre till cellerna. Ferritinräkningen används för att mäta lagrat järn. Ferritinkomplex finns i alla celler, men vanligast i benmärg, lever och mjälte.

Leverns förråd av ferritin är den primära fysiologiska källan till reservjärn i kroppen.

Järnbrist påverkar först lagringsjärnet i kroppen. Eftersom järn är främst nödvändigt för hemoglobin är järnbristanemi den primära kliniska manifestationen av järnbrist.

5. Vad påverkar upptaget?

Kaffe, te, mjölk och helkornsbröd har en minskande effekt på järnupptaget, medan vitamin C, till exempel i apelsinjuice, har en positiv effekt.

Hemjärnet i kötträtter absorberas genom en separat mekanism och är praktiskt taget oinfluerad av vad som äts samtidigt. Kalciumet i mjölkprodukter anses emellertid ha en allmänt minskande effekt på järnupptaget.

Upptaget av hemjärn påverkas inte av samtidigt intagen mat, dryck eller medicinering, eftersom det följer en annan och separat parallell upptagsmekanism.

6. Kan man få för mycket järn?

Ja, om du till exempel lider av den sällsynta och ärftliga sjukdomen hemokromatos eller om du plötsligt utsätts för stora doser. Förgiftningsdosen anses vara 20 mg eller mer per kg kroppsvikt. Resultatet är främst illamående, men det kan också vara farligt. Detta är anledningen till att järntillskott alltid bör hållas utom räckhåll för barn.

Från hemjärn absorberas bara vad som behövs. Resten förblir inert i tarmen, i motsats till icke-hemjärn, vilket lämnar den icke-absorberade delen som giftiga och reaktiva fria järnjoner i magen, vilka orsakar mag-tarm-biverkningar. Effekten av hem-järn är så bra, att en liten dos är allt som behövs för järntillskott.

7. Jag förstår att källan till hemjärn är bovint blod från livsmedelsindustrin. Vad sägs om Galna Kosjukan, BSE och sådant?

Det finns ingen BSE inom EU längre och certifieringen är mycket strikt. Idag är det inte ens teoretiskt ett problem.

8. Hemjärnssupplement är en organisk produkt baserad på bovint hemoglobin. Är det säkert?

Det har aldrig rapporterats några allvarliga biverkningar eller förgiftningar även efter massiv användning sedan 1970-talet.

I kliniska studier är förhållandet mellan biverkningar på placebo-nivå (lägsta möjliga). Det är osannolikt att förgiftning sker med de låga doserna i hemjärntabletter. Idag har råmaterialet utvecklats och icke-hemjärntillsats behövs inte längre.

Råmaterialet är av läkemedelskvalitet och utförligt certifierat.

OptiFer® hemjärnssupplement accepteras av amerikanska FDA och inom EU.

9. OptiFer® tabletterna innehåller endast 18 mg järn. Räcker detta?

De första hemjärnstabletterna fick förstärkas med icke-hemjärn för att nå upp till kosttillskottsdos.

Idag har en ny råvara utvecklats. Allt järn i OptiFer®-produkterna är hemjärn.

Eftersom upptaget för hemjärn är så högt kan dosen utan vidare konkurrera med icke-hemjärnspreparat med 50 mg eller mer

(“Iron supplementation in pregnancy: is less enough”, Eskeland et al. Acta Obstet Gyn Scand 76 1997)

Upptag eller tolerans förändras inte över tiden, till skillnad från syntetiska järnpreparat. Detta är goda nyheter för kroniker, som behöver ständig supplementering.

10. Är den organiska råvatan känslig?

Den torkade råvaran i tabletterna är totalt inert och förändras inte över tiden..

Produkten motstår tid och värme och tabletterna är packade i lufttäta tablett-bubblekartor.

Lagstiftningen förutsätter dock ett bäst-före datum på ett år från tillverkning.

11. Finns det en övre gräns för tillgänglighet av råvara?

Livsmedelsindustrin är väl rustad att producera mer råvara än vad som behövs för supplementtabletter.

Det kan inte att bli brist på råvara.

12. Hur säkert är hemjärn? Vad vet vi rent historiskt?

I kliniska studier har hemjär en biverkningsprofil på placebonivå (lägsta möjliga).

Det även osannolikt med förgiftning av hemjärnstabletter.

Hemjärn har inga kända interaktioner med medicinering, föda eller dryck.

Mer information: www.optifer.international och www.hemeiron.com

Vår YouTube-sida