Den 5 april arrangerade Fyrbodals kommunalförbund ett seminarium med rubriken ”Var finns jobben?” Målgruppen var framför allt studie- och yrkesvägledare och personer som jobbar nära arbetssökande.
Studievägledarens svåra roll
Att vägleda ungdomar på vägen in till sin egen framtid är en utmaning som sker på många plan. På samhällsnivå behöver studie- och yrkesvägledaren ha omvärldskoll på trender och tendenser inom arbetsmarknaden. Var finns jobben nu och framöver, nationellt, regionalt och lokalt? Vilka yrken är egentligen möjliga, vilka utbildningsvägar finns det, vilka krav ställs, vad är samhällsekonomiskt klokt och samtidigt - vad engagerar ungdomarna?
Så söker ungdomarna till gymnasiet i Fyrbodal
I Fyrbodal just nu, våren 2022, visar statistik från Antagning Fyrbodal att majoriteten bland årets 3000 nior väljer teoretiska högskoleförberedande program på gymnasiet. Det är ekonomisk, samhäll och natur som toppar. Ändå är det inte dessa utbildningar som innebär rakaste vägen till jobb. Dit är det istället yrkesförberedande gymnasieprogram som leder.
Många praktiskt inriktade branscher, exempelvis besöksnäringen, skriker efter arbetskraft. Men statistiken från antagningen visar att just turismprogrammet har minst antal sökande av alla program. De yrkesförberedande program som har flest sökande är fordon och transport, men även dit är det för få sökande i förhållande till antal platser och framför allt, i förhållande till arbetsmarknadens behov. Så har det enligt Helen Jansson, handläggare på Antagningskansliet i Fyrbodal varit under många år.
”Trots att det finns utbildningar som nästan garanterat leder till jobb inom branscher som behöver utbildad arbetskraft, gapar många utbildningsplatser tomma,” säger Helen Jansson och tillägger;
”Det verkar inte som att dessa branscher lyckas attrahera ungdomarna.”
Samhällets behov eller den unges vilja
Just nu har vi alltså en situation i Sverige där arbetslösheten bland ungdomar är rekordhög samtidigt som näringslivet uppger att de har ett akut kompetensbehov. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar alltså dåligt. Det finns ett glapp mellan vad ungdomar väljer att studera och arbetslivets behov av personer med ”rätt kompetens”. Vad det beror på och vad vi ska göra åt det varierar beroende på vem du frågar.
Det är en balansgång mellan budskapet till våra unga att ”allt är möjligt”, att man ska följa sina drömmar och att man kan bli vad man vill, kontra budskapet att vägen till arbete och framtid är att se realistiskt på var jobben finns och välja en väg för utbildning och jobb som leder dit. Den debatten hänger samman med inställningen till teoretiska och praktiska utbildningar. Olika studier och forskningsresultat leder till olika ställningstaganden. Joacim Waara, professor i ekonomi vid Göteborgs universitet hänvisar till forskning som visar att breda, generella kunskaper, där den unge tränar sin förmåga att anpassa sig till yrkeslivets föränderliga förutsättningar, leder till ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Alexandru Panican, universitetslektor och docent vid Lunds universitet, lutar sig i stället mot forskning som visar att specifika yrkesutbildningar är betydligt mer framgångsrika för att ungdomar ska komma i jobb och kunna skapa sig en god framtid.
Glappet blottar även konflikten mellan människans frihet och samhällets behov. För att vara konkret - just nu behöver samhället t ex VVS-tekniker. Trycket på hantverksfirmor inom installation/rörmokeri/vvs är monumentalt. De har hur mycket som helst att göra och hinner inte på långa vägar möta upp mot efterfrågan. De skulle behöva anställa mångdubbelt, men det finns varken utbildad personal eller ungdomar de själva skulle kunna lära upp, att tillgå.
Conny Andersson driver Strömstad värme o sanitet AB. Han förklarar:
”Det är en lång process att bli rörläggare. Det tar tre till fyra år med utbildning och praktik innan man är färdig och någorlunda självgående. Det innebär att vi i branschen måste vara förutseende och planera kompetensförsörjningen väl,” säger Conny och fortsätter;
“Bästa sättet att få riktigt bra personal är systemet med lärlingar. Men att ha igång praktikanter och lärlingar är arbetskrävande. Ungdomarna behöver god handledning för att det ska vara givande.”
Just nu är det ett moment tjugotvå. Branschen har akut personalbrist och det krävs insatser som kräver just personal för att lära upp och utbilda ny arbetskraft. Och detta i branscher som ungdomar inte är attraherade av att utbilda sig till och arbeta inom.
Gränssnittet skola och arbetsliv
Enligt Susanne Haggren, områdesansvarig för organisationen Svenskt näringsliv i Fyrbodal, har 70% av företagen i vår region svårt eller mycket svårt att rekrytera. Det framgår av den aktuella näringslivsenkäten. Företagen svarade på enkäten i november 2021 då det ännu var pandemi, så Susanne Haggrens analys är att behovet är ännu större nu. Hon poängterar;
”Det här påverkar så klart företagens möjligheter att expandera och utvecklas.”
Så vad ska man då göra? Kan dessa branscher som ungdomarna ratar, göra något för att bli mer attraktiva. Finns det områden som arbetsmiljö, social hållbarhet och jämställdhet som dessa branscher behöver ta tag i för att dagens unga ska bli nyfikna och intresserade? Eller krävs det ökad styrning av valbarhet och utbildningsutbud som leder ungdomarna ”rätt”.
Avgörande dialoger i råd och nätverk
Detta är frågeställningar som diskuteras i de branschspecifika kompetensråd som Fyrbodals kommunalförbund driver. Här finns i dagsläget råd inom buss, transport, bygg och besöksnäring. Här möts utbildningsaktörer och företag inom branschen. En kärnfråga är just samverkan mellan skola och arbetsliv och alla parter verkar överens om att en central del av lösningen ligger just där, i gränssnittet mellan företag och skola.
Av företagen i Svenskt näringsliv anger 58% att de samarbetar med skolan för att den vägen förbereda för och på sikt hitta sin kompetens och personal.
Samtidigt vittnar handläggare för praktiksamordning på Fyrbodal om att det är svårt att hitta praktikplatser till ungdomarna. Kunskapsförbundet Väst, utbildningsanordnare av gymnasie- och vuxenutbildning i Vänersborg och Trollhättan, säger att företagen visar låg grad av engagemang då skolorna bjuder in.
Enligt Susanne Haggren beror det på att skolan är för fast i sina egna strukturer som inte passar näringslivets förutsättningar.
”Företagen efterfrågar tydligare, mer företagsanpassade strukturer, för att få samarbetet att fungera bättre. Det inkluderar systemet för praktikplatser.”
”Det är därför det är så viktigt att vi håller dialogen levande, i form av seminarier som det idag och i våra olika nätverk och råd,” säger Per Hasselberg, processledare vid Fyrbodals kommunalförbund och betonar;
“För att komma fram till lösningar behöver vi fortsätta skapa möten mellan olika aktörer, där situationen kan betraktas ur olika perspektiv, såväl ur samhällets, företagens som den enskilda människans.”
Kontakt: Kompetensforsorjning@fyrbodal.se
Credits:
Skapad med bilder från lil_foot_ - "open book library education" • Dyanap - "copper fittings plumbing" • 422737 - "playmobil characters meeting"