Respekt på nätet är ett projekt där vi undersökt ungas kunskaper om rättigheter och skyldigheter på nätet och hur detta påverkar deras upplevelse av och attityder kring hat, hot, mobbing och trakasserier på nätet. Projektet har drivits av Fryshusverksamheterna Ungdomar.se och Nätvandrarna. Finansieringen kommer från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Vi har jobbat med tre områden. Vi har tillsammans med unga grupper i workshops pratat, funderat, ritat och ställt frågor. Vi har genomfört en enkätundersökning på ungdomar.se och vi har låtit unga skriva egna texter inspirerade av både egna och andras upplevelser av hot, hat och trakasserier på nätet. Här kommer några samlade insikter.
Vi började med att fråga oss detta. Är det viktigt att veta vad som gäller? De svarande på enkäten tycker med övervägande majoritet att det är det. I våra workshops kom det fram åsikter som att de flesta vet vad som gäller men struntar i det. Även här håller dock de flesta med om att det är viktigt att ha koll. Också att det är viktigt att vuxna har koll och att de sällan är bättre än de unga.
Vad är det som gäller då?
Får man lägga upp ett hakkors i socialamedier?
Nej, det räknas som hets mot folkgrupp, det vill säga när: ”den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”.
Det är många som har koll på de lagar som reglerar hets mot folkgrupp. I våra workshops har vi problematiserat kring tillhörighet och gruppmentalitet. Vi har diskuterat den kanske svåra gränsen mellan skämt och jargong mellan vänner och uttalanden som sker på nätet eller någon annanstans där alla kan se de. Vad är en grupp?
Någon på din skola lägger upp en bild på Instagram på din kompis och skriver att hen är en ”jävla hora som ligger med allt som rör sig”. Är det här förtal?
Ja. Förtal innebär att någon sprider uppgifter som får omgivningen att uppfatta en människa som ”dålig”. Att sprida uppgifter om någons sexuella liv och vanor på ett sätt som typiskt sett ger omgivningen en negativ bild av personen, skulle alltså kunna klassas som förtal.
Även om vad som får någon att framstå som dålig ofta är subjektivt är det ändå en övervägande del av de svarande som känner till lagen som sådan. I våra workshops har vi testat varandras magkänsla och slutsatsen har varit att vi i hög grad delar uppfattningen om vad som är förtal eller inte. Vi diskuterade också hur det verkar vara många vuxna som inte kan eller inte bryr sig om att detta faktiskt är ett brott. Som exempel tog vi upp fall från #metoo
De flesta är också överens om att det beror mycket på vilken grupp man är i. Att olika grupper har olika kultur och tolererar olika. Två följdfrågor som vi undersökte i våra workshops är Tror du att det är någon skillnad mellan hur omgivningen uppfattar rykten beroende på kön? och Skulle det spelar någon roll om det inte var din kompis, utan bara någon du känner till? I våra workshops diskuterade vi också gränserna. Våra unga vet och kan mycket om detta, kanske ofta mycket mer än vuxna. Flertalet berättade hur de påpekar för föräldrar att de inte ska lägga upp bilder de tagit på sina barn utan att fråga, även om bilden i förälderns ögon inte är negativt vinklad.
Något som man kanske lätt glömmer bort är att det är inte bara Svensk lagstiftning som reglerar vad en kan lägga upp på nätet. Plattformarna har ofta egna riktlinjer och policys som reglerar vad du får publicera. Det kan vara smart att läsa igenom de om en är osäker.
Är det olagligt att skriva ”Du är så sjukt ful?” på någons Facebookvägg?
Ja. Det kan vara ett brott som heter förolämpning. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är att förtal handlar om att sprida uppgifter om någon så att omgivningen får en negativ uppfattning om den personen (till exempel ryktesspridning). Förolämpning är ett uttalande som är riktat direkt till någon för att skada personens självkänsla. Att skriva att någon är ful och liknande hatiska kommentarer upprepade gånger kan också vara ett brott som heter ofredande.
För många är det kanske svårt att föreställa sig att förolämpning är ett brott, det låter ju så vardagligt? Det är också många gånger svårt att fälla någon för brottet då det är så starkt kopplat till hur vi själva uppfattar en kommentar. Men när vi pratar och diskuterar i workshops kring frågan så är det många som känner igen sig i begreppet ofredande. Många fall av mobbing handlar om brottet ofredande och ofredande handlar ofta om upprepade fall av förolämpningar.
Din kompis försvarar en kompis som blivit attackerad anonymt på ett forum. Efter ett tag dyker en ny kommentar upp: ”Jag vet var din lillebror går på dagis så om jag var du skulle jag ta det jävligt lugnt”. Din kompis blir oerhört rädd. Är det här ett olaga hot?
Ja, olaga hot innebär att du känner allvarlig fruktan för din egen, eller andras säkerhet eller person. När någon uttrycker sig hotfullt om din lillebror, och dessutom påstår att hen vet var din lillebror är om dagarna, kan det alltså klassas som olaga hot.
I våra workshops var vi rörande överens om vad olaga hot är men det framkom också att det är mycket sällan någon polisanmäler. Dels är man rädd för att göra en "för stor sak" av incidenten men ibland handlar det om rädsla. Våra unga säger själva att ofta skriver den som hotar också något liknande som "om du polisanmäler...".
Vad handlar de flesta hotfulla eller hatiska kommentarerna du själv ser om? Du kan välja flera alternativ.
Att utseende kan vara många saker, inte bara fet och ful är något som våra unga påpekat många gånger. Förutom kommentarer som är brottsliga så pratar vi mycket om känslan av att inte passa in eller nå upp till de ideal som möter en på nätet.
Sexualitet sitter ofta nära ihop med utseende men där hittar vi också kommentarer som gäller sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Eftersom de senare också omfattas av begreppet hatbrott så är de ofta ansedda som särskilt allvarliga.
Negativa kommentarer om någons etnicitet är det vi förknippar med ordet rasistiska uttalanden. Även detta kan räknas som hatbrott.
Andelen unga som upplever hat, eller hot om politik är relativt liten. I workshops har vi haft detta som utgångspunkt för att diskutera vuxnas beteende på nätet. Slutsatsen är att unga ser vuxnas beteende som minst lika problematiskt som deras eget.
"Om en 13 åring säger att du ska dö för att du röstar på Fi så blir man ju inte direkt rädd. Men om en 40-årig gubbe säger det kan det ju vara allvar?"
Den mindre andel som upplever familj som ett tema i hat och hot de möter på nätet menar att det ofta är kopplat till etnicitet men också att nån säger elaka saker om andra familjemedlemmar.
Vad gör du om du ser en hotfulla eller hatiska inlägg eller kommentarer? Du kan välja flera alternativ.
"Det beror på... lite beroende på hur väl jag känner till sidan så anmäler jag det eller ignorerar det. Samt att vissa gånger när man mår skit så ”orkar” man inte fylla i anmälnings saken... hemsk anledning men det händer..."
"Jag skulle bara blocka och ignorera."
"Men alltså jag skulle inte helst vilja blanda mig i men jag tycker inte det är ok ändå."
"Jag vågar inte lägga mig i och vill inte vara hatisk tillbaka, därför lägger jag mig inte i ibland. Om det är något värre visar jag mina föräldrar så att vi kan göra något åt det."
"Orkar inte göra något åt det mesta men den som hotade kompisens lillebrorsa skulle jag polisanmäla."
Om projektets olika delar
- Undersökningen hade 2 797 svarande mellan 13-25 från hela landet och låg uppe på ungdomar.se från november 2019 till januari 2020. Samtliga frågor och svar kommer finnas tillgängliga i projektrapporten som publiceras i slutet av mars.
- Våra workshops genomfördes på två platser i Sverige; Helsingborg och Stockholm. Totalt deltog ca 60 personer.
- Produktioner i ämnet finns publicerade på ungdomar.se under rubriken "Dålig Stil!"
Källor och inspiration
- Hets mot folkgrupp https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/man-fran-norrbotten-doms-for-hets-mot-folkgrupp
- Förtal https://sv.wikipedia.org/wiki/Instagram-m%C3%A5let
- Förolämpning https://www.alltomjuridik.se/nyheter/pojkar-natmobbade-skolkamrat-doms-till-boter-och-skadestand/
- Olaga hot https://www.svt.se/nyheter/inrikes/linneas-claesons-nathatare-falld-i-domstol
- MUCFs publikation "Hat på nätet" från 2014 https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/hat-pa-natet.pdf
- Kampanjen No hate speech movement från Statens medieråd https://statensmedierad.se/nohate.1295.html
Kontaktuppgifter till projektgruppen
- Projektledare: Alice Bulukin från ungdomar.se, Fryshuset alice.bulukin@fryshuset.se
- Tomas Almgren från Nätvandrarna, Fryshuset tomas.almgren@fryshuset.se
Vår fantastiska referensgrupp
Carl Heath - Särskild utredare "Det demokratiska samtalet"
Karl Bjurman - Fryshuset
Henrik Selin - Sekreterare "Det demokratiska samtalet"
Ida Lithell - Statens medieråd
Representanter från DFRI Föreningen för digitala fri- och rättigheter.