Loading

Fullföljda studier Reportage från konferensen 16 nov i regi av Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund

Forskning, goda exempel och hopp

Den 16 november arrangerade Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund en heldag om arbetet med fullföljda studier. Under drygt två år har Hälsokällan bidragit med processtöd kring forskningsbaserade metoder i olika skolor i Fyrbodal. Under dagen fick vi ta del av dessa goda exempel.

Fullföljda studier, att barn och ungdomar ska ”klara” skolan, bli behöriga till gymnasiet och ha möjlighet att gå vidare till högre studier, har blivit ett vedertaget begrepp. Ett konstaterade, ett koncept, kanske till och med en byråkratisk abstraktion. Något som uttrycks i planer, strategier och policydokument hos alla, från Skolverket och Västra Götalandsregionen till Fyrbodals kommunalförbund, Högskolan, kommunerna och i en lång rad projekt, när kopplingen mellan skola, arbetsliv och samhällsutveckling ska formuleras. När det används på det sättet finns dock risken att vi slutar förstå vad det betyder på riktigt.

Vi slänger oss med Fullföljda studier som en vision, en tankemodell som dessutom lätt blir politiskt laddad på grund av att idéer om vägen dit, vad vi anser fungerar och inte, styrs av värderingar och synen på samhälle och människa.

Fullföljda studier handlar om betydligt mer än vad skolan har mandat att påverka.

Våra barn och ungdomar bär med sig hur samhället mår in i skolan. Barnen bär vår kultur, på gott och på ont. Det som är stressat, pressat och hårt utanför skolan, blir stressat, pressat och hårt inuti skolan. Skolpersonalen möter barnen och de möter det barnen bär på.

Vi vet att barnen behöver klara skolan för att etablera ett självständigt liv, och vi vet att ett ökande antal barn känner sig misslyckade och upplever ett utanförskap inför det samhälle de ska mogna in och bli vuxna i. Framtidstron sjunker.

Vi som arbetar med samhällsfrågor och skolutveckling är bra på att formulera och enas kring problembilden och utmaningarna. Men hur kommer vi fram till lösningar och sätt att arbeta när sammanhanget är så komplext, när problemen rör sig från utmaningar hos den enskilde individen, genom en skola med organisatoriska brister, hela vägen till samhällsnivån med alla sina utmaningar?

Hur tar vi oss från tro, tyckande och spekulationer, till att veta vad som faktiskt fungerar?

Vi vänder oss till forskningen

Jo, vi vänder oss till de som arbetar med att undersöka just det, alltså de som djuplodande lägger sin energi och sin expertis på att studera vad som faktiskt fungerar och inte, nämligen forskarna. Vi vänder oss till forskningen och till beprövad erfarenhet. Sedan konkretiserar vi detta i praktiska handlingar på plats i skolan.

Det är så Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund har arbetat med sitt processtöd för fullföljda studier.

Under två år har processledarna metodiskt arbetat tätt tillsammans med skolpersonal på ett antal skolor i Fyrbodal för att utveckla och skräddarsy konkreta åtgärder som passar just där.

Processledarna har botaniserat i den senaste forskningen kring skolutveckling, tagit fasta på åtgärder som verkligen fungerar och sedan finslipat metoderna tillsammans med skolans personal.

En konferens om hopp

På konferensen den 16 november i Vänersborg presenterades en del av detta arbete för nästan 200 deltagare. Det blev en kunskapsintensiv och berikande dag om vad som leder till visionen om fullföljda studier, en dag som blandade forskning med praktiska exempel.

Framför allt blev det en dag av hopp. För även om problembilden är dyster, finns det en hel del konkreta exempel på åtgärder som faktiskt fungerar.
Anna Lärk Ståhlberg, förbundsdirektör på Fyrbodals kommunalförbund inledde dagen med att konstatera att konferensen var den viktigaste på hela året.

Små och stora konkreta satsningar är pusselbitar i den övergripande visionen om fullföljda studier. Dagen bjöd på fyra olika exempel. Från Munkedal och Vänersborg fick vi höra om satsningar inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Från Strömstad och Dingle fick vi exempel på hur skolor kan arbeta med den så avgörande integrerade tidiga studie- och yrkesvägledningen.

Utöver presentationer från scen var minglandet, att mötas, dela erfarenhet och ventilera tankar en viktig del av av dagen.

Skolreformen och skolans inre arbete

Daniel Sundberg är professor i pedagogik med inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Med sin presentation betonade han vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i förändringsteori.

”Bygg in skolförbättring i skolans vardagsarbete och lär av varandra för att successivt flytta fram positionerna,” säger han.

Han sammanfattar vägen till lyckad skolutveckling i sex principer:

  1. Få, tydliga mål som sätter prioriteringarna och fokus
  2. Långsiktighet – hållbara förändringar över tid
  3. Systematik – istället för tips och trix
  4. Ömsesidighet – evidens och erfarenhet
  5. Hållbarhet – väger in olika faktorer och nivåers samspel
  6. Ständig förbättring – bygga in kontinuerligt lärande i vardagsarbetet.

Han betonar dessutom att den enskilt mest effektiva sättet att höja kvaliteten i skolan och förbättra elevernas resultat är att satsa på att vidareutbilda och kompetensutveckla lärarna:

”Lärarens kompetens är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande”
Nästan 200 personer deltog på konferensen

Skolutveckling på Munkedalsskolan

På Munkedalsskolan (F-6) valde man att använda processstödet i sitt systematiska kvalitetsarbete. Cecilia Härling och Amanda Wilhelmsson, båda förstelärare, berättade om tre utvecklingsområden som genomsyrat hela skolan och som skapat ökad samsyn hos personalen. Fokus på trygghet ledde till ökad struktur och enighet kring ordningsregler, fler rastvärdar och en rastbod. Det språkutvecklande arbetssättet innebar en omorganisation av SVA och att arbetet med studiehandledning utvecklades, parallellt med en ökad medvetenhet kring språket. Fokus på lektionsdesign innebar stöd och förbättring av undervisningen.

Sedd och saknad i Vänersborg

I Vänersborgs kommun har man länge bedrivit ett genomgripande arbete för att främja elevernas närvaro och för att förebygga och hantera problematisk skolfrånvaro. Arbetet går under namnet Sedd och saknad. För att varje elev ska känna att hen är sedd och önskad i skolan och saknad om hen inte är där. Under projekttiden intensifierades arbetet inom några områden, bland annat genom ökad tydlighet för vad som krävs av eleven för att få godkänt och ett strukturerat sätt att arbeta med betyg och närvaro med hjälp av uppföljningsmatriser. Dessutom ett extra fokus för att övergången från årskurs 6 till 7 ska upplevas trygg och bra. Extra energi har även lagts för att samverkan mellan skola och socialtjänst ska förbättrats.

Berättade gjorde Brahim Kryeziu, (närvarokoordinator Silvertärnan) Linda-Marie Gard (närvarokoordinator Torpaskolan), Susanne Lundin (mobila skolteamet), Carianne Lundvall Carlsson (biträdande elevhälsochef) och Tomas Granath (verksamhetschef åk 7-9)

” Vi är väldigt nöjda över att vi fått vara med i projektet”, säger Carianne Lundvall Karlsson, biträdande elevhälsochef, Vänersborgs kommun.

Bred studie- och yrkesvägledning i undervisningen

En rad statliga utredningar, myndighetsgranskningar och forskningsstudier pekar på att målet om en bred och integrerad studie- yrkesvägledning inte har fått det genomslag som formuleras i skolans styrdokument.

Inspiration kring yrken och en tänkt framtid.

Henrik Erlandsson betonar att brister i studie- och yrkesvägledningen inte bara påverkar enskilda elever. Det innebär även kostnader för felval och avhopp och de konsekvenser för samhället som följer av att ungdomar inte etableras på arbetsmarknaden.

Dingle och Strömstad är exempel på kommuner där skolor har satsat på integrerad studie- och yrkesvägledningen för yngre åldrar på ett synnerligen lyckat sätt.

“Att studie- och yrkesvägledningen inte fungerar som det är tänkt är problematisk ur ett likvärdighetsperspektiv och påverkar elevers möjligheter att fullfölja sin utbildning,” säger Henrik Erlandsson, processledare för fullföljda studier och verksamhetsledare vid Hälsokällan.

Centrumskolan Dingle (åk 4-6)

Centrumskolan i Dingle har satsat på att utveckla den breda studie- och yrkesvägledningen. Under arbetet har eleverna under en period varje dag fördjupat sig i ”dagens yrke”. Totalt hann man fördjupa sig i 55 stycken olika, med allt från vad jobbet innebär, vad man tjänar till hur man utbildar sig. Eleverna har dessutom fått möta olika yrkesambassadörer digitalt, i sina klassrum. Personer med olika yrken och bakgrund berättade om vad de drömde om som barn, utbildningsvägar och vad de gör på jobbet i dag.

Eleverna fick dessutom arbeta vidare med ett yrke de själva valt och detta avslutades med en utställning i form av en yrkesmässa då eleverna i årskurs 6 presenterade ”sina” yrken för de yngre barnen och på kvällen även för föräldrarna. Lärorikt, kul och intressant. Satsningen har fått processtöd av processledarna vid Hälsokällan.

Marie Lindberg och Angelica Hedenbjörk är förstelärarna från Centrumskolan i Dingle.

Strömstads F-6 skolor

I Strömstad har representanter från kommunens alla f-6 skolor träffats en gång i månaden under ledning av Hälsokällans processstöd för att få inspiration och utbildning i hur man kan ta sig an studie och yrkesvägledning i undervisningen.

”Vi fick prova olika övningar som vi sedan tog med oss till våra respektive skolor och utvecklade. Materialet samlade vi i en mapp som alla hade tillgång till och blev som ett litet lektionsbibliotek,”

/berättar Eva Stigberg och Marie-Louise Mattila rektorer från Strömstad.

Liksom i Dingle fick årskurs 5:orma träffa yrkesverksamma personer via digitala möten. Förutom att berätta om sina yrken utmanades könsstereotyper genom att traditionella manliga yrken representerades av kvinnor och tvärt om.

”Att elever får möta förebilder från olika yrken med andra bakgrunder och erfarenheter än vad som barnen har tillgång till i sina egna familjebaserade sociala nätverk öppnar och vidgar tankar och idéer om vad ett yrkesliv kan innebära i framtiden,” betonar Henrik Erlandsson.

En viktig del i satsningen i Strömstad var en avslutande yrkesmässa, Framtidsmässan, med alla årskurs 6 elever i kommunen på Strömstads gymnasium. Ett arrangemang så lyckat det kommer att bli årligt återkommande.

Gustaf Fridolin

Läsa för livet

Gustaf Fridolin, utredare och talesperson för Läromedelsutredningen pratade om läsningen betydelse. I ett Sverige där både barn och vuxna läser allt mindre och där läsförståelsen hos elever sjunker kraftigt behövs det kraftsamlas för att stimulera läslust och öva upp läsförmåga. Där är satsningar på skolbibliotek en nyckel.

”Läsförståelse är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen och skolbiblioteket kan spela en viktig roll för att främja såväl läsintresset som läsförmågan”, säger Gustaf Fridolin.

I skolan utförs det läsfrämjande arbetet främst av lärare och skolbibliotekarier. Gustaf Fridolin betonade läsningens betydelse för att kunna ta till sig information och kunskap, vilket är avgörande för att elever ska lyckas i skolan och ta del av samhällslivet. Läsandet av längre förklarande texter skapar sammanhang och insikter. När läsandet snuttifieras gör även tänkandet det. Barn behöver träna på att följa med i och förstå en text med bakgrund och resonemang, det stimulerar både logiskt tänkande och fantasi. Det är dock inte bara barn och ungdomar som läser allt mindre.

”Barn behöver se sina föräldrar sitta i lugn och ro, försjunkna i en bok, det är så vi för vidare läslust. Vi behöver alla vara förebilder genom att själva läsa, säger Gustaf Fridolin.”
Mikaela Åhlin-Kottolinsky

En stjärna med grit

Mikaela Åhlin-Kottolinsky är världens bästa kvinnliga racerförare. Mikaela var 6 år gammal när hon första gången satte sig bakom ratten. Så visst fanns drömmen att bli bäst i världen på att köra racerbil med från början. Men till skillnad från de flestas barndomsdrömmar om att bli fotbollsproffs, delfinskötare eller rockstjärna, förverkligade Mikaela Åhlin Kottolinsky sin dröm. Genom en oerhörd målmedvetenhet och hårt arbete har hon bland annat vunnit STCC som första kvinna i världen.

”Hon ger ansträngningskulturen ett ansikte. Om en ska bli bra på något, så måste man också lägga tid på det och kämpa,” säger Henrik Erlandsson

Genom att bjuda in Mikaela och låta henne berätta om sin livsresa till världsstjärna inom racingsporten ville arrangörerna förmedla vikten av förebilder. Genom att se andra lyckas, personer det faktiskt går att identifiera sig med, tänjer vi tanken kring vad vi själva kan göra med våra liv.

”Förebilder och inspiration som visar alternativ är så oerhört viktiga för våra barn och unga, säger Henrik och fortätter.

”Det är en pusselbit i fullföljda studier, att visa på många alternativa vägar genom livet. Det motiverar och ger näring till ansträngningskulturen, det vi kallar för grit. Det är därför den tidiga studie- och yrkesvägledningen är så viktig och dessutom härligt stimulerande att arbeta med.”

Elever från Birger Sjöbergsgymnasiet förgyllde dagen med musik i pauserna.

Slutord

Henrik Erlandsson sammanfattar dagen med orden:

”Konferensen blev så bra som vi hade hoppats på i arrangörsgruppen. En fantastisk dag där många hört av sig efteråt och tackat för en riktig toppendag med blandning av goda exempel från skolor mixat med forskare, en världsstjärna och Gustaf Fridolins mycket uppskattade föreläsning kring läsningens betydelse ”.

/Henrik Erlandsson Verksamhetsutvecklare Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund.

Bakgrund:

Under 1980-talet och inledningen av 1990-talet började kunskapssamhället allt mer ta form och fullföljd grundskola och gymnasieutbildning blev viktigare för att barn och ungdomar skulle kunna möta sitt framtid yrke i ett alltmer komplext samhälle.

Skolplikten är en av hörnstenarna i det svenska utbildningssystemet och en fullföljd gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för ungdomars livschanser och framtid (Vinnerljung, Social rapport 2010). De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket ökar riskerna att inte etablera ett självständigt liv, att inte komma in på arbetsmarknaden, känna sig inkluderad, ha en egen inkomst och för att kunna etablera sig i samhället.

Under drygt två år har projektet fullföljda studier drivits av Hälsokällan. Just nu pågår arbetet med att integrera satsningarna i kraftsamlingen Kunskapsnod Fullföljda studier vid Fyrbodals kommunalförbund.

Created By
Jenny Mårtensson
Appreciate