Det här är en text om vuxenutbildningens roll i utbildningssystemet, med fokus på den enskilda människans situation och möjligheter och kan ses som en "hyllning" till denna utbildningsform.
Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Ibland blir livsplanen kringelikrokig och överraskande istället för rak och utstakad. Livets vindlingar blir mer vindlande, mer utmanande än inom ramen för det förutbestämda.
Det finns i skolsystemet en slags normgivande mening att lärandet och stigandet genom klasser och nivåer är linjär. Det finns en normativ utvecklingskurva som säger att resan från barn till ungdom, från ungdom till vuxen, från elev och student till yrkesverksam skattebetalande medborgare bör följa en räls med i förväg angivna stationer.
Inriktning mot slutstation ska göras av femtonåringar. Nästa val, som ska färga yrkesbanan för resten av livet bör göras när du är arton…
Inte alla femtonåringar har full koll på sin begåvning, intresse eller för den delen arbetslivets behov…Inte alla artonåringar är självmedvetna omvärldsanalytiker…inte alla sitter bekvämt på tåget som går på räls till vuxenjagets yrke och karriär. En del missade tåget. En del klev av för tidigt. En del tog ett annat tåg eller klev av på fel station. En del gjorde alla val, åkte med tåget rakt in i det tänka yrket, gjorde allt det där man ska, för att sen som vuxen med färdig karriär, helt enkelt ångra sig. En del hade inte vuxit upp i Sverige utan flytt hit.
Tack och lov för vuxenutbildningen
Det är därför vuxenutbildningen finns. Det är genom yrkesvux, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och folkhögskola som vuxna människor ges nya möjligheter. För människor som inte fullgjort grundskolan eller gymnasiet öppnar dessa utbildningsformer dörren till nya platser i livet.
I ett annars hårt mallat utbildningssystem är dessa utbildningsformer jordmån för nyfikenhet, livskraft, mod och framtidstro.
De gör helt klart vårt samhälle mer öppet, flexibelt, tillåtande, utvecklande och spännande. Genom den gymnasiala vuxenutbildningen, ibland kallad komvux, får man fullgöra sin gymnasieexamen på ett sätt som fungerar tillsammans med vuxenlivets krav och livspussel. Utbildningen är flexibel med stora möjligheter att studera på distans och i ett tempo som fungerar med livssituationen i övrigt. Många vuxna som studerar, både arbetar och har barn parallellt med studierna. En särskilt del av vuxenutbildningen är SFI, svenska för invandrare, där nyanlända vuxna får etablera sig språkligt, kulturellt och socialt genom utbildning.
Yrkesvux är dessutom den utbildningsform som är absolut bäst på att svara an mot näringslivets behov av arbetskraft. Inte någon annan utbildningsform matchar utbildningsutbudet direkt mot bristyrken och branscher där det finns jobb.
Kock, svetsare, yrkesförare för buss eller lastbil, friskvårds- och kostkonsult, CSN-operatör, programmerare, vårdbiträde och undersköterska, bagare, elektriker, hår- och makeupstylist, personaladministratör, glasblåsare, säljare, inköpsassistent, båtbyggare, redovisningsassistent….
Listan över utbildningar som leder till ett konkret yrke kan göras mycket lång. Det är yrken där branschen tydligt har visat att här finns ett behov. Vad och vilka utbildningar som ges varierar efter hur det ser ut i just den kommunen eller regionen. Det är därför utbildning till båtbyggare finns på Orust och den till glasblåsare erbjuds i Nybro.
Det mäktiga är all denna potential. Att inse vidden av möjligheterna. Att vi har ett utbildningssystem som via vuxenutbildningen öppnar för nya livsval.
Det finns verkligen vägar vidare för den som är ung eller äldre vuxen utan fullgjord skolgång. Så även om det traditionella skolsystemet med betygshets, givna utvecklingssteg och krav på tidiga inriktningsval är snävt mallat mot vidare akademiska studier, finns tack och lov en andra chans.
Matchar arbetsmarknaders behov mot utbildningsutbudet
Vuxenutbildningen är inte bara en möjlighet för alla de som inte passade in i den traditionella skolprocessen, det är dessutom som sagt den del av utbildningssystemet som är bäst på att kroka arm med det faktiska yrkeslivet i det näringsliv som behöver arbetskraft.
Inom ramen för vuxenutbildningen finns även utbildningsformer för alla de som först och främst behöver få landa i vem de är och känna en tillhörighet, att de duger. Många av till exempel Folkhögskolorna erbjuder utbildningar i olika typer av livskunskap.
Vuxenutbildningen är sammantaget faktiskt den avgjort största utbildningsformen i Sverige.
Många skilda erfarenheter
Att planera, organisera och bedriva utbildning för vuxna är dock något annat än för barn och ungdomar. Eleverna är en mycket heterogen grupp. De som läser är mellan tjugo och sextio år. Deras erfarenheter, skolbakgrund och livssituation varierar i det oändliga, liksom motivation och förutsättningar.
Som lärare möter man alla dessa olikheter och ska tillgodose varje individs behov. Inom SFI kan läraren möta allt från analfabeten till hjärnkirurgen och ska klara att planera och anpassa kursinnehållet så att det fungerar för båda.
På yrkesvux kan läraren i samma grupp möta en vilsen tjugoåring med psykisk ohälsa till en sextioåring med ett helt yrkesliv bakom sig som oväntat blev arbetslös.
Läraren möter den ensamstående mamman med tre småbarn som jobbar extra parallellt med studierna för att få livspusslet att gå ihop.
Utbildningen ska fungera för både den starkt motiverade trettioåringen som gjort ett aktivt val för att byta karriär, och för den tidigare långtidsarbetslösa fyrtioåringen med livsleda som håller på att bli utförsäkrad.
Lärare inom vuxenutbildningens olika former möter helt enkelt människor på deras alldeles egna, unika livsresa. Tillsammans, i hela spektret av olikheter, är de ändå en elevgrupp med ett gemensamt intresse, att denna gång slutföra sina studier och det är lärarens uppgift att hålla i utbildningen, att undervisa. Ett krävande uppdrag som i stora delar ser väldigt annorlunda ut än att vara lärare inom grundskola och på gymnasiet.
Livet händer och formar de vuxna eleverna. Det innebär att det krävs ett delvis annat sätt att tänka, planera och genomföra för utbildningsanordnarna.
Ett delvis annat sätt att leda och organisera skolverksamheten för utbildningscheferna.
VUX-nätverket i Fyrbodal
I vux-nätverket hos Fyrbodals kommunalförbund samlas utbildningscheferna inom vuxenutbildningen från 14 kommuner. Det är ett nätverk för samtal, reflektion och kollegialt erfarenhetsutbyte. Nätverket träffas sex gånger per år och utöver det arrangeras kompetensutveckling med seminarier och föreläsningar för personal inom vuxenutbildningen.
De frågor och ämnen som genomlyses via vuxnätverket bottnar i just de speciella förutsättningarna för vuxnas lärande på individnivå som beskrivs i den här texten. Hur driver man utbildning på bästa sätt för ett så heterogent elevunderlag. Men de färgas kanske i än högre grad av den funktion vuxenutbildningen har på samhällsnivå.
För det är en utbildningsform som aktualiserar frågor om integration, jämställdhet, hållbarhet, social välfärd, arbetsmarknad och demokrati.
Vilken roll har vuxenutbildningen i byggandet av ett öppet, demokratiskt, tryggt samhälle? För vuxenutbildningen har onekligen en central roll i det stora pussel som skapar hållbarhet, trygghet, välfärd och utveckling på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.
Utmaningar
För kommunerna är det som vanligt en utmaning att få pengarna att räcka. Det finns endast ett begränsat antal platser vilket innebär att alla som vill inte kommer in.
Det finns dessutom en ojämlikheten som beror på på var man bor. Det handlar om såväl utbud som tillgänglighet. Inom Fyrbodals geografi är utbudet större i städerna medan de som bor i exempelvis Dalsland kan få åka långt. En lösning man diskuterar inom Vuxennätverket är att bygga ut tillgängligheten via exempelvis lärcentrum där eleven kan koppla upp sig digitalt. Det leder å andra sidan till utmaningar för lärarna som behöver hantera tekniken för hybrid-, fjärr- o distansundervisning.
Tillsammans och dialog
Lösningen på dessa frågor handlar i hög grad om samverkan över kommungränserna och mellan olika utbildningsanordnare. Tillsammans och dialog är den röda tråden i det arbete som drivs vid Fyrbodals kommunalförbund. Målet är att skapa lösningar som gynnar även landsbygdskommunerna med sina speciella utmaningar vad gäller utbud och tillgänglighet.