Handbok för skolor och föräldrar Hur lär vi våra barn – och alla som arbetar med barn och ungdomar – att förstå, hantera och agera mot rasism i olika former? Här är några råd!

1. Syfte

Syftet med denna handbok är att ge stöd till att forma motståndskraftiga barn/elever.

Det viktigaste vi kan göra för våra barn i ett samhälle som är präglat av rasism, genom strukturer och normer som särbehandlar minoriteter och utesluter dem, är att ge barnen stöd att FÖRSTÅ, HANTERA och AGERA i förhållande till den rasism de upplever i sin vardag. Föräldrar och skolor som arbetar medvetet med detta kan forma starka individer som klarar av att hantera sociala och offentliga miljöer som inte är inkluderande; Barn och unga som kan drömma stort och tro på att de kan förverkliga den drömmen även om förutsättningarna i samhället skiljer sig åt.

Vi vill att alla som i sitt arbete möter barn och unga ska bli bättre på att hjälpa dem att hantera den rasism de kommer möta. Vuxna ska inte bara prata om alla människors lika värde med barnen. Vuxna ska också kunna förklara för barn varför rasism finns och uppstår, samt på vilket sätt den som blir utsatt kan hantera det, bli starkare och vara stolt över sin bakgrund, religion och hudfärg. Detta bör vara en av grundstenarna i varje skola och andra verksamheter riktade till barn och unga.

Vi vill att den här handboken ska fungera som ett verktyg för skola, huvudmän och vårdnadshavare. Det är oerhört viktigt att skolan stödjer alla föräldrar i att stärka barnens självkänsla genom att bejaka deras multiidentiteter, bakgrund, språk och fysiska attribut som något att vara stolt över. Skolan måste ta tillvara föräldrars kunskaper och erfarenheter i dessa frågor. Föräldrar ska också genom handboken kunna få tips och vägledning kring hur de kan hantera situationer när barn möter rasism, men också få verktyg och kunskaper om vad de kan göra i förebyggande syfte.

Handboken är framtagen av ideella krafter i samarbete med referenspersoner från skolvärlden, forskare, föräldrar samt personer aktiva i antirasistiska frågor.

2. Bakgrund

Vi har en mycket lång väg kvar att gå innan vi kan skydda våra barn och elever från rasismens mekanismer och den systemiska rasism som är djupt rotad i vårt samhälle. Hur bra planer mot kränkande behandling en skola än har, hur mycket lärare än fortbildar sig i frågan så kommer elever ändå få uppleva rasism på ett eller annat sätt – antingen i skolan, eller i det omgivande samhället.

FÖRSLAG: Forskning visar exempelvis att nästan alla lärare säger sig vara mot rasism. Samtidigt talar de flesta av dem ändå om sina elever och deras prestationer i skolan på ett sätt som visar att de är starkt påverkade av föreställningen om att den som inte passar in i mallen för vad de uppfattar som normativ svenskhet helt enkelt inte kan bli en duktig elev. Forskaren Sara Nilsson Mohammadi förklarar i sin föreläsning Känn igen och motverka subtil rasism i skolan hur begreppet normativ svenskhet och den subtila rasism det ger uttryck för påverkar både lärare och barn redan från skolstarten.

Om vi nu är överens om att ingen elev kan skyddas helt från rasism i sin vardag så behöver vi hitta åtgärder för att eleverna istället ska bli så motståndskraftiga som möjligt mot rasism. Hur gör vi för att alla barn och ungdomar som riskerar att drabbas ska bli så resistenta som möjligt mot rasism? Hur förhindrar vi att barn inte på något sätt internaliserar den rasism de har upplevt? För om individen internaliserar rasismen finns risken att den också får sämre självkänsla och inte kan känna den trygghet i offentliga rum som barn och ungdomar behöver ha för att få ett fullvärdigt liv. Vilket i sin tur också påverkar framtidstron.

Skolor är enligt lag skyldiga att upprätta ett dokument som kallas Plan mot kränkande behandling. Dokumentet ska ge ett grundläggande stöd i arbetet med att främja lika behandling av alla i skolan, motverka diskriminering och andra kränkande handlingar. Men det finns idag ingen metod eller handbok som stärker elevernas förutsättningar att hantera rasism som de upplevt. Skolpersonal och andra vuxna har oftast varken den kunskap eller de verktyg de behöver för att kunna arbeta utifrån principen att stärka de barn som utsätts för rasism.

Hur kan du som lärare på en skola arbeta med elever som precis har upplevt rasism? Har du en handlingsplan redo? Vet du vilka steg du ska ta för att säkerställa elevens trygghet i den stunden, men också för att minska risken att eleven ska internalisera rasismen? Det sista vi vill är att en elev ska känna sig maktlös och att rasismen ska påverka hens framtidsdrömmar negativt. Vårt mål med att ge er en handbok är att våra barn till och med ska kunna bli starkare efter att ha upplevt rasism!

Idag kan vi hitta metodböcker och material om hur du som förälder eller lärare kan prata med dina barn efter katastrofer, mobbning och andra jobbiga saker, men tyvärr finns det inget material om hur ett barn kan hantera rasism. Ett sådant pedagogiskt material skulle kunna vara ett verktyg som motverkar den maktlöshet och det trauma som kan uppstå hos de som blir utsatta. Rasism bör inte bara vara något som upplevs. Att bli utsatt bör också vara något som kan hanteras och som, i bästa fall, individen kan bli starkare av. Därför behöver en lärare och en vårdnadshavare alla verktyg den kan få för att hjälpa en elev med just det. Att hantera!

Syftet med denna enkla, men utbyggbara, handbok är att ta ett steg i den riktningen.

3. Ordlista – Viktiga ord & begrepp

• Rasism
• Mikroaggressioner
• Minoritetsstress
• Diskriminering
• Andrafiering
• Likabehandling
• Postkolonialism
• Vithetsnorm / Vithetsprivilegier

Tips! Var nyfiken, lyhörd och ödmjuk. Slå upp de här begreppen och läs mer om dem i den litteratur vi rekommenderar längre fram. Googla, prata med experter på området och sök förklaringar som ni kan ta till er och förstå.

4. HUR SÄKERSTÄLLER DU EN TRYGG SKOLA FÖR BARN SOM UTSÄTTS FÖR RASISM?

– tips till dig som rektor/huvudman

1. Använd Skolverkets självskattningsverktyg på skolan. Analysera resultaten. Se till att personalen får rätt kunskaper och vet hur de ska bemöta barn som utsätts för rasism eller utsätter andra för rasism. Säkra tillgång till expertis, till exempel kunniga föreläsare. Konkreta tips om verktyg och metoder för självskattning finns hos Skolverket på sidan Skolans arbete mot rasism och andra former av intolerans och i avsnittet "Undersök förekomst av rasism och intolerans på skolan".
2. Din personal behöver förstå hur begreppet normativ svenskhet ger upphov till subtil rasism och hur detta verkar omkring och genom dem. Att bli medveten om hur och när rasism görs och av vem innebär ibland en lång och smärtsam men nödvändig lärandeprocess för varje enskild individ. Varken lärare eller annan personal får handla så att deras agerande i olika situationer kan få en rasistisk, exkluderande eller diskriminerande effekt. De måste istället arbeta förebyggande och främjande för allas lika värde. Viktigt att identifiera om även den egna personalen kränker elever; medvetet eller omedvetet.
3. All skolpersonal behöver lära sig hur de ska hantera situationer där enskilda elever agerar rasistiskt. De behöver också lära sig att se rasism som ett strukturellt problem. De behöver förstå att de själva har en viktig roll att spela som medvetna pedagoger och handlingskraftiga förebilder.
4. Bli bättre på att se rasism i skolan! Ta elevernas vittnesmål på allvar.
5. Det är viktigt att skilja på orsakerna till varför ett barn blir utsatt för mobbning eller kränkningar. Är orsaken rasism, måste vi våga diskutera det med de inblandade.
6. Ingrip så fort du ser rasism – men gör det varsamt! Om en anställd agerar rasistiskt ska rektorn ta ett direkt samtal med personen samt göra en kränkningsanmälan till huvudmannen. Om ett barn agerar rasistiskt ska detta också anmälas till huvudmannen. Det är också viktigt att rektor kontaktar vårdnadshavare till barnet som har agerat rasistiskt.
7. Uppmärksamma rasism genom att lyssna, förstå och respektera barns känslor! Den som blivit utsatt har alltid tolkningsföreträde.
8. Avsätt en dag per läsår där personalen fortbildas och diskuterar rasism.
9. Det är viktigt att alla lärare är medvetna om sin makt och möjlighet att skapa en trygg miljö för alla elever.
10. Säkerställ att skolan arbetar utifrån sitt kompensatoriska uppdrag. Det innebär att skolan har en skyldighet att se till att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven, oavsett elevens till exempel socioekonomiska bakgrund.
11. Prata om normativ svenskhet och ras som sociala konstruktioner. Varför har det blivit som det har blivit i samhället? Förstå och agera. Studera det historiska perspektivet, till exempel triangelhandeln, rasbiologiska institutet, mm.
12. Uppmana lärarna att anmäla om de upptäcker läromedel och pedagogiskt material som innehåller och reproducerar stereotyper. Det kan till exempel gälla etnisk tillhörighet, religion och/eller kultur.
13. Ha en pedagogik som inbegriper erfarenheter från barnens upplevelser och berättelser. Se till att du har representation i ditt kollegie som speglar hur samhället runt er ser ut.
14. Använd gärna existerande resurser som utställningar, föreläsningar, webbkurser och andra digitala kurser. Ha det som en självklarhet i årshjulet.
15. Avsätt mer tid och pengar till fortbildning och till arbete med skolans plan mot kränkande behandling. Låt personalen gå kurser på arbetstid.
16. Låt skolans plan mot kränkande behandling vara ett levande dokument, som ni arbetar med kontinuerligt och systematiskt, tillsammans med eleverna. Använd till exempel FN:s globala mål för att hitta exempel. Ge eleverna verktyg och kunskap kring hur de själva kan agera på skolan.
17. Systematisera det antirasistiska förhållningssättet i förskola och skola. Värdegrund är inte ett ord, utan en handling. HUR lever vi upp till våra värderingar.
18. Goda exempel på digitalt material för lärare är Forum för levande historias Att motverka rasism i förskolan och skolan, samt Friends webbkurser ”Skolan och rasismen” och ”Agera alltid”.
19. Exempel på bra material som kan användas tillsammans med eleverna är Forum för Levande Historias klasskurs Om rasism för åk 7-9, samt Malmö stads Ge rasismer rött kort, med sju konkreta lektionsplaner som sätter fokus på artikel 42 i barnkonventionen, att barn ska få kunskap om sina rättigheter.

Här skriver Patrick i en kommentar: Tänker att den här delen kan må bra av att stärkas upp med de nya skrivelserna i läroplanen som började gälla nu under höstterminen. Den är utgångspunkt i arbetet för i princip alla skolanställda och är uppdragsbeskrivningar som de är inlästa på och införstådda med att de redan krävs av dem. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Kapitel 1 är nog viktigast för er. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718

Patrick, om varför det heter plan mot kränkande behandling: Skälet är att ”likabehandling” ju inbegriper att alla ska behandlas på exakt samma sätt snarare än på ett likvärdigt eller jämlikt sätt. Allas förutsättningar för lärande är olika osv...

Aminatas kommentar: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling-mobbning-och-diskriminering

5. HUR PRATAR DU MED EN ELEV SOM BLIVIT UTSATT FÖR RASISM?

– tips till dig som lärare

1. Följ alltid handlingsplanen för hur skolan ska agera vid kränkningar.
2. Skolans plan mot kränkande behandling ska vara tydlig och tillgänglig för elever, vårdnadshavare och personal.
3. Det är viktigt att tillsammans forma skolans plan mot kränkande behandling så att alla känner till och efterlever den.
4. Dokumentera vad barnet har att säga och bifoga det till kränkningsanmälan.
5. Föreslå en tid för barnet att ha samtal med en vuxen som barnet litar på.
6. Låt barnet prata i egen takt. Lyssna till barnet. Det ska inte kännas som ett "förhör".
7. Barnet behöver känna sig tryggt. Var lugn. Bekräfta det barnet har sagt.
8. Ta känslan på allvar. Var så tillåtande som möjligt. Barnet behöver få reagera, både i ord och handling.
9. Tänk på dina ordval. Normalisera inte rasism.
10. Ställ öppna frågor som inte kan besvaras med bara ”ja” eller ”nej".
11. Ge stöd till barnets tankar och känslor genom att bekräfta att det är okej att känna och reagera på olika sätt.
12. Tala om identiteter, stärk barnets självkänsla. Skapa känsla av stolthet. Det är inte ”jag” som ska förändras för det är inte ”jag” som är felet när jag utsätts för rasism.
13. Tänk på att så kallad andrafiering kan uppstå när lärare pratar med elever med ett annat ursprung än de själva.
14. Öka elevens känsla av samhörighet och motverka känslan av utanförskap

6. HUR KAN DU SOM VUXEN PÅVERKA EN SKOLAS ARBETE MED RASISM?

- tips för vuxna att arbeta vidare med

1. Sök kunskap om vilket ansvar skolan har och vem som är huvudman. Hur ska de olika parterna hantera en rasistisk kränkning?
2. Har skolan en plan mot kränkande behandling? En sådan ska finnas enligt skollagen. All personal i skolan ska också ha kunskap om hur de ska hantera en rasistisk kränkning.
3. Stämmer beskrivningen i planen av hur en rasistisk kränkning ska hanteras med det som skolan har gjort för utsatta elever? Har personalen den kunskap som krävs?
4. Kom ihåg att barnkonventionen är lag, och enligt artikel 2 i konventionen är alla barn lika mycket värda, har samma rättigheter och inget barn får diskrimineras. Det innebär att det inte är en fråga om vad enskild lärare, rektor eller skola tycker, utan det är en lag och barnkonventionen skall följas.
5. Du bör och kan kräva att skolan ska följa sin plan mot kränkande behandling, att rektorn rapporterar alla kränkningar till huvudmannen och att rektorn omgående vidtar åtgärder för att kränkningarna ska upphöra.
6. Om eleven inte får det stöd hen har rätt till från skolan kan du anmäla det till skolinspektionen och till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Praktisk hjälp kan du få gratis genom en av de lokala antidiskrimineringsbyråerna i landet. Länkar finns i slutet av dokumentet.
7. Mer information om vad du kan göra finns på hemsidorna för Skolverket, Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen.

7. HUR PRATAR DU MED ETT BARN SOM BLIVIT UTSATT FÖR RASISM I DIN VERKSAMHET?

- tips till dig som arbetar nära barn, exempelvis inom idrotts-, kultur- & fritidsverksamheter

1. Sök kunskap om vad begreppen rasism, strukturell rasism och normativ svenskhet innebär.
2. Utsatthet kan sätta spår i barns tillit till människor. Var uppmärksam på hur du pratar med barnen och försök skapa trygga miljöer där de vågar öppna sig.
3. Vi har alla fördomar, medvetna och omedvetna. Reflektera över dina handlingar i olika situationer och försök bli medveten om vilka fördomar du bär med dig.
4. Förminska inte problemet med rasism genom att göra parallella jämförelser med andra typer av kränkningar. Barnet har rätt att få sin upplevelse bekräftad.
5. Bygg goda relationer med barnen, så att de får förtroende för dig. Då vågar de öppna upp sig och berätta om olika händelser och situationer samt sina känslor kring sånt som har hänt.
6. Bemöt med respekt och tänk på barnets integritet. Det är barnet som har blivit utsatt, inte du som vuxen.
7. Var uppmärksam på om barnet börjar bete sig annorlunda än tidigare. Det kan vara ett tecken på utsatthet.
8. Det du gör i ditt arbete får inte ha en exkluderande, diskriminerande eller rasistisk effekt. Tänk på att om du inte har reflekterat över dina egna handlingar eller internaliserade begrepp om etnicitet, ursprung, eller normativ svenskhet kan du göra detta oavsiktligt.
9. FÖRSLAG: Skapa gärna en egen plan mot kränkande behandling, liknande den som skolor måste upprätta, för er verksamhet.

8. HUR PRATAR DU MED ETT BARN SOM BLIVIT UTSATT FÖR RASISM?

- tips till dig som är vårdnadshavare

1. Ta alltid barnet på allvar. Var lyhörd. Låt barnet prata i egen takt. Ställ öppna frågor.
2. Stärk alltid barnet genom att bekräfta att det är bra att barnet berättar. Skuldbelägg aldrig barnet genom att säga att hen borde ha berättat om händelsen tidigare.
3. Berätta för barnet vad som kommer att hända nu och hur processen ser ut, men lova inget. Var konkret.
4. Bearbeta händelsen med barnet, visa att du är närvarande och tillgänglig. Sök professionell hjälp när det behövs.
5. För inte över din oro som vuxen på barnet, skilj på dina egna upplevelser och barnets.
6. Eftersom barn möter rasism, mikroaggressioner och upplever minoritetsstress redan i tidig ålder är det viktigt att prata om aktuella händelser både i barnets närhet och medialt. Utgå ifrån barnets mognadsnivå.
7. Stärk barnet i att känna stolthet över den de är och sitt ursprung. Boosta självkänslan!
8. Bekräfta barnet genom att omge hen med positiva bilder av personer som rasifieras.
9. Bekräfta för barnet att hen inte är ensam om att bli utsatt för rasism, det händer tyvärr fler och det är fel.
10. Bekräfta att det är okej att känna det man känner. Var intresserad och inte dömande. Ge perspektiv och hopp.
11. Prata om det som hänt när barnet själv tar initiativet till det. Lyssna utan att ställa för många frågor.
12. Försök hjälpa barnet att identifiera den rasistiska handlingen.
13. Prata med barnet om att hen har rätt att säga stopp! Man får säga stopp när någon gör fel.
14. Poängtera att det aldrig är barnets fel när de blir utsatta för något.
15. Prata med barnet om att ingen får bli behandlad sämre än andra.

9. HUR KAN DU SOM FÖRÄLDER AGERA I DIN VARDAG?

- tips på hur du stärker ditt barn i mötet med rasism?

1. Ta möjligheten att prata om rasism när exempelvis media rapporterar om en aktuell händelse. Då kan det kännas mer naturligt. Tänk på att anpassa språket efter mognad och ålder.
2. Berätta då och då att du finns som stöd om barnet vill prata. Påminn om det, ta själv upp olika samtalsämnen.
3. Visa att du är närvarande och vill lyssna. Till exempel genom att stänga av tv:n eller lägga undan mobilen.
4. Våga fråga om just det som oroar dig, men tänk på att inte överföra din oro till barnet. Försök inte dölja dina tankar, tänk på att det kan vara dags att prata. Barnet kan ha haft upplevelser som det behöver hjälp att förstå.
5. Etablera en god relation med barnet, så att det vågar prata om allt med dig. Skapa trygghet.
6. Lyssna om barnet har frågor och svara på det barnet frågar om. Var lyhörd för om barnet har följdfrågor och vill fortsätta diskussionen.
7. Lär barnet att vara stolt över sitt ursprung och sin bakgrund och se sina olika identiteter som en tillgång. Stöd till exempel barnet i att lära sig ditt modersmål.
8. Stärk barnet genom att introducera det till andra som har liknande upplevelser och bakgrund.
9. Ha god kontakt med skolan/förskolan. Följ upp hur det barnet har det i gruppen och med kamratkontakterna.
10. Bjud hem vänner från skolan och utanför skolan för att stärka barnets vänkrets.
11. Hitta böcker och filmer som har huvudfigurer barnen kan identifiera sig med.
12. Var aktiv och delta i skolrelaterade aktiviteter. Erbjud din hjälp, till exempel skjuts om klassen åker på utflykt. Det hjälper dig att bli mer delaktig i barnets vardag och förstå hur det fungerar i barnets klass.
13. Vid föräldramötet var öppen och mingla med andra föräldrar, särskilt om du är ny i området. Försök ta plats.
14. Gå med i skolrådet/föräldrarådet för att få kunskap om hur skolan jobbar, samt kunna lyfta frågor som berör rasism
15. Var aktiv förälder. Barnet gör oftast som föräldern gör och inte som hen säger.
16. Kom ihåg att du inte är ensam. Det är många som har samma upplevelser som du och ditt barn. Möt och prata med andra. Dela erfarenheter och agera tillsammans. Sök stöd i eller bilda föräldragrupper.
17. Organisera dig med andra genom att bygga eller delta i nätverk och föreningsliv.

10. DEBATTINLÄGG????

• skarpa ord
• tydliga krav
• ”dramatisk” problembild för samhället. Om vi inte gör något så…
• starka påståenden
• tydliggör ansvarsutkrävandet
• vi vill få till en förändring. Vill ni?

Watching My Child Experience Racism in a Country of Contentment. A Black mom reflects on what it’s like raising a biracial child in Sweden, where the weeds of racism can look like green grass - https://www.nytimes.com/2020/07/31/parenting/sweden-racism-parenting-mother.html

11. TIPS FÖR VIDARE LÄSNING

Relevant forskning

• How Racism Can Affect Child Development. Harvard University. Center on the developing child. https://developingchild.harvard.edu/resources/racism-and-ecd/ - As a pdf: https://harvardcenter.wpenginepowered.com/wp-content/uploads/2020/11/RacismInfographic_2020.pdf
• Afrosvenska barn & Ungdomar som utsätts för rasism och diskriminering. Skuggrapport. Forum för föräldrar till afrosvenska barn. 2021. https://express.adobe.com/page/mMKDDJmuUPi2q/
• Rasism är en del av barns vardag. Om barns och ungas utsatthet för rasism. BO:s rapport 2021. https://www.barnombudsmannen.se/aktuellt/rasism-ar-en-del-av-barns-vardag-visar-ny-rapport-fran-barnombudsmannen/
• Etnicitet är den vanligaste orsaken till mobbning i skolan. Friends rapport 2021. https://friends.se/report/friendsrapporten-2021/
• Vuxna vad gör dom? Barns röster om rasism i skolan. Rädda Barnens rapport 2021. https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/ungas-roster-mot-diskriminering/vuxna--vad-gor-dom-barns-roster-om-rasism-i-skolan/
• Talking to Children about Racial Bias. Healthy Children. https://www.healthychildren.org/English/healthy-living/emotional-wellness/Building-Resilience/Pages/Talking-to-Children-About-Racial-Bias.aspx

Relevanta handböcker

• X
• X
• X

12. TIPS FÖR BARN OCH UNGA

Tips på författare

• Lola Akinmade Åkerström
• Emily Joof

Tips på videor, filmer och serier

13. BRA VERKSAMHETER ATT HÄMTA INSPIRATION FRÅN

• Ge rasismen rött kort. Grundskolefotboll mot rasismer. Gustavo Nazar / Malmö stad. Följ länken för förslag på lektionsplaner och andra pedagogiska tips. https://malmodelar.malmo.se/arbetsomrade/barnens-ratt-fn/
• Barnrättsdagarna 2015. Föredrag om Ge rasismen rött kort. Tatiana Håkansson / Ungdom mot rasism. https://www.barnrattsdagarna.se/kunskapsbanken/2015/04/14/ge-rasismen-rott-kort/
• Järvaskolan. Tydliga ordningsregler och gott studieklimat. http://www.jarvaskolan.se/sv-SE
• Därför lyckas Järvaskolans elever bättre än snittet. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-blev-jarvaskolan-ett-gott-exempel
• "Med ett modernt och mänskligt ledarskap har rektorn och en av grundarna för Järvaskolan skapat ett högstadium där nästan alla elever går ut med godkända betyg." Kvalitetsmagasinet. https://kvalitetsmagasinet.se/jag-ar-fostrad-till-att-vara-ledare/
• Exempel
• Exempel

14. KÄLLOR

Böcker

• Vad jag pratar om när jag pratar om rasism. Seher Yilmaz
• Antirasistisk handbok, 20 steg till att bli medveten, förstå sig själv och skapa förändring. Tiffany Jewell, Aurélia Durand. Svensk bearbetning av Patrick Konde
• De förtrycktas pedagogik. Paulo Freire

Artiklar / Information / Webbkurser

• Malmö stad:
• Sara Nilsson Mohammadi - Känn igen och motverka subtil rasism i skolan - https://pedagog.malmo.se/artiklar/forelasning-med-sara-nilsson-mohammadi/
• ---
• Friends:
• Webbkurs: Skolan och rasismen - om hur skolpersonal kan motarbeta rasism i skolan
• Podd: Skolpsykologen Hanna Wallensteen om effekter av rasism
• Prata med ditt barn om rasism
• Om rasism, i kunskapsbanken
• Friends kunskapsbank
• ---
• Rädda barnen:
• Förälder – Så pratar du med ditt barn om svåra händelser Rädda Barnen
• Så pratar du med barn om Coronaviruset Krisinformation
• Vuxna vad gör dom? – Barns röster om rasism i skolan Rädda barnen
• Lugna, lyssna, stärk – Psykologisk första hjälp för barn i akut kris Rädda Barnen
• Att samtala med tonårsbarn om hat och extrema åsikter Rädda Barnen
• Safe Place - App för barn och unga med stark oro Rädda Barnen
• Stöd till barn som varit med om något hemskt Rädda Barnen
• Handbok – När något har hänt Rädda Barnen
• Stopp min kropp - En handbok för vuxna i hur man pratar med barn om kroppen, gränser och sexuella övergrepp Rädda Barnen
• Om ett barn far illa eller mår dåligt – hit kan du vända dig Rädda Barnen
• Skolmaterial och kunskap om barns situation Rädda Barnen
• Kunskap och stöd för dig som arbetar med eller för barn Rädda Barnen
• Stöd och kunskap för dig som är förälder Rädda Barnen
• ---
• Skolverket:
• Regler och ansvar i skolfrågor: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering – https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling-mobbning-och-diskriminering
• Främlingsfientlighet och rasism i vardagen
• Viktigt att systematisera det antirasistiska förhållningssättet i förskola och skola Marco Helles
• Skolans arbete mot främlingsfientlighet och intolerans
• Värdegrundsarbete viktigt för studiero
• Främja studiero genom att arbeta mot kränkande behandling och diskriminering
• Främlingsfientlighet – Läget på vår skola
• Undersök förekomsten av rasism och intolerans på skolan
• Att hantera främlingsfientlighet i undervisningen
• Främlingsfientlighet – teori och regelverk
• Rasism och intolerans – regelverk och teori
• ---
• Forum för levande historia
• Fakta & Fördjupning: Rasism. Klasskurs, åk 7-9.
• Motverka rasism i förskolan och skolan. Webbkurs för lärare.
• ---
• Krisinformation:
• Så pratar du med barn om coronaviruset

Videor

• Känn igen och motverka subtil rasism i skolan Sara Nilsson Mohammadi / Malmö Stad
• Hur pratar jag med barn och unga om rasism Patrick Konde / Friends
• Vi måste prata om rasism Patrick Konde, med Barakat Ghebrehawariat och Maja Frankel

Fler länkar

• Maria Duva: Handbok för barn och unga upp till 12 år https://www.smakprov.se/smakprov/visa/9789179710026/partner/lattlast/
• Barnrättskonventionen: Metodmaterial för lärare https://malmodelar.malmo.se/arbetsomrade/barnensratt/?fbclid=IwAR1P6Fd9bpJT7xAEXAzkMuNQeZhHrcRoWVTBjfZHthOeNwIiOoRlJwA3aDA
• Skolverket: Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder – hur arbetar skolan med inkludering https://www.skolverket.se/getFile?file=2579
• Skolverket: Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655db6/1553959200572/pdf1646.pdf
• Anna Thorsell: Rasism hos lärare och i skolorganisation https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1493669/FULLTEXT01.pdf
• Mina Labady; Låt mig tillhöra! En studie av invandrarungdomars konfliktfyllda anpassningsprocess. https://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.45193.1320917613!/Labady_nr_61.pdf
• Nihad Bunar, professor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet https://www.su.se/profiles/nbuna-1.188149?fbclid=IwAR236mWeiJW_8EyDaAoXJIj6kgGkbgJJGCVNYMNe2V5hTF4lCNsdLurTCk